Sparat under: Uncategorized | Etiketter: Bundesliga, Georgien, Levan Kenia, Lewan Kenia, Tbilisi
Precis som i fallet Farfan-Zambrano så har vi även ett liknande fall från Georgien, även om det här är lite mer stenåldersman vs. kalv. Kobi är den äldre av dem, Kenia den yngre. En på väg utför, en som precis börjat sitt äventyr. Kenia är faktiskt bara 12 dagar äldre än mig, ändå känner jag att han har kommit en bra bit längre när det kommer till fotbollsmeriter. Sedan har jag väl kanske inte lika bra kvalitéer på plan som Levan Kenia, eller ლევან ყენია om du vill läsa det på georgiska.
Det finns väldigt lite info om den här killen, även om han känns som en kommande favorit hos storklubbarnas fans när det ska vankas dyra, unga och intressanta nyförvärv varje sommar, dvs typ Ricardo Quaresma. Nåväl, det är en bra bit tills dess. Vi börjar med att titta tillbaka lite i Kenias karriär. Ifjol fick han göra A-lagsdebut för klubben han representerat i hela sitt liv; Lokomotiv Tbilisi. Han imponerade enormt och eftersom han inte kom från någon större fotbollsnation tog det inte lång tid innan han fick göra A-landslagsdebut mot Ukrania i en EM-kvalsmatch. En del menade att hans dåvarande längd (en bit under 1,70) gjorde att han inte skulle bli något stort, men fotbollen är väl den enda sport där storleken inte har någon betydelse. Dessutom har han växt till sig en hel del nu och är närmare 1,75-gränsen. Nu är han uppe i åtta A-landskamper och ett mål.
Precis som många andra klubbar hade Schalke scouter på plats för att kolla in Kenia i Georgien, och i januari skrev man kontrakt med den hyperintressanta mittfältaren. Efter ett halvår i U-19 laget blev han befodrar till A-laget i juni med ett A-lagskontrakt som sträcker sig över fyra år. Han gjorde sin A-lagsdebut mot Erkenschwick och i sin andra match, mot Wattenscheid, var han en av matchens bästa spelare. Men… vad är det för en typ spelare då? En central mittfältare med en teknik som ska vara bortom denna värld. Afro-Toppmöllers ord om killen var att han ”aldrig sett någon i den åldern med en sådan teknik”. Nu ska vi ha i åtanke att Toppmöller då var Georgiens förbundskapten, så man ska väl ta lite lätt på de orden.
Med rätt utveckling har Levan Kenia, eller Lewan Qenia som man skriver det på tyska, alla möjligheter att ta en ordinarie plats i Schalke.
Levan Kenia
Geburtsdatum: 18:e november 1990 i Tbilisi, Sovjet (nuvarande Georgien)
Nationalität: georgisch
Größe: 1,76 m
Gewicht: 70 kg
Spielposition: Mittelfeldt
Number: 30
Vertrag bis: 2012
Vorherige Vereine: Lokomotiv Tbilisi
Erfolge: -
Kuriosa: Hans farbror, Georgi Kiknadze, hade en misslyckad sejour i Freiburg i början av 2000-talet.
Källor: Schalke04.de, transfermarkt.de, Wikipedia etc.
För fler spelarprofiler, se “Mannschaften 2008/2009″ uppe vid menyn.
Av bara farten tar vi Schalkes andra peruan i truppen; Carlos Zambrano. Denna lovande spelare föddes i Callao, Perus största stad och en industristad lite á la Gelsenkirchen. Eftersom Zambrano inte slått igenom ännu så finns det inte så mycket fakta om honom, men jag ger det ett försök. Han började lira i en klubb som heter Sport Boys, en ganska intressant klubb som om jag inte missminner mig grundades precis efter Perus självständighetsdag. Det finns bilder på hur grundarna står med den peruanska flaggan i nävarna, sjunger nationalsången, dricker allt utom saft och är allmänt glada. Nåja, Zambrano lirade här i unga år fram till hans femtonde födelsedag. Då blev han flyttad en akademi precis som många unga sydamerikanska spelare, även i ex. Frankrike är detta vanligt. I akademin fanns det bättre förutsättningar till att utvecklas och visst kom han med i U-17 VM på hemmaplan 2005. Många klubbar fick upp ögonen för honom och han valde lite överraskande en flytt till Schalke.
Väl där blev han lagkapten i U-19 laget, vilket får ses som en enorm merit eftersom ungdomstränare föredrar lagkaptener som pratar ”det egna språket” så att säga. Han hade såklart en ordinarie plats i U-19 laget och med ryktet om sig som en vänsterfotad Lucio så tog Perus förbundskapten ut Zambrano i A-landslaget, trots att han aldrig sett honom spela! Å andra sidan blev också tafatte Andres Vasquez uttagen i den truppen, allt tack vare ett mål mot Örebro… Det blev dock en succé för Zambrano, i sin debut var han väldigt bra och gjorde faktiskt också ett mål, detta mot Costa Rica. Schalke började förstå Zambranos storhet och bara månader senare, alltså tidigare i sommar, skrev han på ett fyraårskontrakt med klubben som innebar permanent uppflyttning till A-laget. Han har redan gjort sin debut i träningsmatchsammanhang och Schalkefansen gillar vad de har sett. Om utvecklingskurvan går Zambranos väg så har vi ser vi nog här en blivande ordinarie mittback.
Som jag tidigare sagt så är Zambrano främst mittback, även om vissa anser att han är för offensiv för det. Andra menar att man inte utnyttjar hela Zambranos register med snabbhet och finurlighet så långt i banan, medans en del säger att han är en modern mittback som kommer älskas av alla när han väl kommit in i tempot och kanske lagt på sig nåt kilo. Vad som sker med honom vet bara eventuella högre makter, men det är i vilket fall en fin talang som Schalkes framgångsrika scoutingsystem trollat fram. Man kanske inte ska ropa hej innan man är över bron, men ska vi säga att Schalkes scouter har gjort det igen?
Carlos Augusto Zambrano Ochandarte
Geburtsdatum: 10:e juli i Callao, Peru
Nationalität: peruanisch
Größe: 1,85 m
Gewicht: 77 kg
Spielposition: Abwehr
Number: 25
Vertrag bis: 2012
Vorherige Vereine: Sport Boys, Academico Cantalao
Erfolge: Vize-Meister Junioren-Bundesliga West (2007)
Kuriosa: Vad jag vet så var han den första peruan att få ett kontrakt med Schalke.
Källor: Schalke04.de, transfermarkt.de, Wikipedia etc.
För fler spelarprofiler, se “Mannschaften 2008/2009″ uppe vid menyn.
Sparat under: Uncategorized | Etiketter: Allianz Lima, Bundesliga, Fred rutten, Jefferson Farfan, PSV Eindhoven
Farfanfamiljen kände väl att Martinsfamiljen skulle få lite konkurrens. Under samma sena oktoberdag 1984 ploppade Jefferson Farfan och Oba Oba Martins ur sina mödrars magar och med tanke på vilka länder de kommer ifrån, så är det väl ingen högoddsare att de började spela fotboll redan i magarna. Hur det gick för Martins i unga dar bryr vi oss inte om, men historien om Farfan är lite mer intressant. Jefferson kom från en ganska bra fotbollsfamilj, två av hans nära släktingar vid namn Robert och Luis hade varit duktiga fotbollslirare, så det var väl lite press på Jefferson att lyckas på fotbollsplanen. Livet var dock ingen dans på rosor för Jefferson. Som ung lämnade pappan, som var fiskare, familjen och mor hans tvingade ta hand om alla barnen helt ensam.
Farfan under sitt första träningspass med Schalke.
Jefferson visade dock fina kvalitéer på fotbollsplanen vilket inte gick obemärkt förbi. Som fjortonåring upptäcktes han i slummen av Montalvo, som jobbade åt den peruanska storklubben Allianz Lima. Det tog inte lång tid innan Jeffersom fick ett, sett till hans ålder, fint kontrakt med klubben. Innan han hade fyllt 17 år fick han göra A-lagsdebut, och redan året efter var han ordinarie och vald till ”Årets genombrott inom peruansk fotboll”. Efter det var Jefferson en väldigt viktig kugge när Allianz vann ligan två år i rad.
Även om inte Peru är världens mest välscoutade land så tog det inte lång tid innan storklubbarna fick upp ögonen för den vindsnabbe anfallaren. Holländska PSV drog det längsta strået och sommaren 2004 fick Jefferson Farfan ta sitt pick och pack och dra vidare till Europa. Han fick mycket speltid första säsongen, men var väl inte sådär jättebra. PSV såg dock potential i killen, och lät honom få en startplats inför nästa säsong. Han blev en succé och gjorde 21 mål två år i rad innan fjolåret kom. Han var inte lika dominant då han hade en hel del problem vid sidan av planen, men klubbar som ex. Tottenham ville mer än gärna värva honom när sommaren närmade sig. Återigen valde Farfan att nobba flytt till de tre stora ligorna då hans gamla assisterande tränare i PSV, Fred Rutten, ringde och ville ha över honom till Schalke. Farfan sa ja och klubbarna kom övverens om en prislapp på €10 miljoner, så mycket pengar hade Schalke aldrig betalat för någon spelare. Den 10:e juli skrev Farfan på ett fyraårskontrakt med Schalke 04.
I Schalke kommer han att få dra ett tungt lass i anfallet. Det var länge sedan Schalke kunde skryta med minst två produktiva anfallare framåt, och fansen dreglar över möjligheterna att se Kuranyi och Farfan assistera varandra uppe på topp. I Farfan hoppas man att man har funnit en snabb, djupledslöpande, målfarlig anfallare som passar perfekt tillsammans med Kuranyi slit, råstyrka och starka huvudspel. I Schalkes 4-3-3(/4-2-3-1?) lär Farfan få en utgångposition ute på en kant uppe i anfallet, men han kommer ha en väldigt fri och offensiv roll utan större defensiva ansvar. Man skulle kunna säga att han är en väldigt modern spelartyp då den här typen av spelare (ytteranfallare) blir allt vanligare inom proffsfotbollen. Om man ska placera in honom i något positionsfack så blir det med spelare som C.Ronaldo, Messi, Arshavin etc.
I Perus landslag går det också ganska bra för Farfan. Han gjorde sin landslagsdebut i februari 2003 och blev intern skytteligavinnare med sina sju mål i kvalet till VM 2006, ett VM Peru dock inte tog sig till. I december ifjol skedde dock en inte lika rolig sak. Tillsammans med tre landslagskamrater bjöd han in kvinnor och drack alkohol på hotellrummet under en landslagssamling, något som inte Perus fotbollsförbund uppskattade. De fyra spelarna blev avstängda i 18 månader från landslagsfotbollen, men straffet blev sedan förkortat ned så att de får spela med landslaget i augusti igen. Trots avstängningen så har Farfan hunnit med 41 landskamper, och på dem gjort 12 mål.
För den som vill ha lite att läsa finns dessutom en intervju, del 1 och del 2, med Farfan på den officiella hemsidan.
Jefferson Agustín Farfán Guadalupe
Geburtsdatum: 28:e oktober 1984 i Lima, Peru
Nationalität: peruanisch
Größe: 1,78 m
Gewicht: 73 kg
Spielposition: Sturmer
Number: 17
Vertrag bis: 2012
Vorherige Vereine: Deportivo Municipal, Allianz Lima, PSV Eindhoven
Erfolge: Copa América-Teilnahme (2007), Niederländischer Meister (2005, 2006, 2007, 2008), Peruanischer meister (2003, 2004)
Kuriosa: Kallas la foquita, sälen.
Källor: Schalke04.de, transfermarkt.de, Wikipedia etc.
För fler spelarprofiler, se “Mannschaften 2008/2009″ uppe vid menyn.
Sparat under: Uncategorized | Etiketter: Bundesliga, Ebi Smolarek, Ivan Rakitic, Jermaine Jones, Peter Lövenkrands, Sören Larsen, Toulouse, Zlatan Bajramovic
”I repeat, we have… many men down!”
Som om det inte vore nog med skadan på Neuer så fortsätter nu skadehelvetet för Schalke. I matchen mot Wattenscheids saknades nio spelare, och ingen av dem ser ut att vara tillbaka till matchen mot Victoria NE imorgon. Lövenkrands är borta i två veckor, Neuer i 6-8 veckor och duon Zé II-Bordon är inte tillbaka i träning med laget förrän tidigast måndag. Farfan har haft en längre ledighet än de flesta Schalkespelare och orkar inte med att träna i det tempot Schalke kör i, därför får han lite vila då och då. Samtidigt saknas Rakitic, Engelaar, Kuranyi och Westermann på grund av EM-ledighet. Vi kanske borde döpa om oss till ”Schalkes reservlag” de kommande veckorna, för snart består över hälften av truppen med spelare från vårat reservlag.
Och fler i sjukstugan finns det…
Kommer ni ihåg Zlatan? Ja, inte Zlatan som i Ibra utan som i Bajramovic. Hetsporren gjorde några fina säsonger i Schalke, men den 1:a juli gick hans kontrakt med Schalke ut och man valde att inte förlänga det. Zlatan är faktiskt tillbaka på Schalkes träningsläger – men inte för att få ett nytt kontrakt. Den klubblösa bosniska mittfältaren har en skadad tå som inte läkt ordentligt, och Schalkes läkarteam var så pass artiga att de tog en titt på tån. Även Pander saknades på dagens träning. Och ja, han är skadad. No shit, Sherlock?
Zlatan hade en del klass, men är inte Ruttens favoritspelare…
Rakitic und Jones = €19 miljoner?
Enligt Sportbild (*gäsp*) är Schalke beredda att sälja duon Rakitic och Jones för €19 miljoner. Kroaten Rakitic är den som har mest intresse kring sig och borde ensam vara värd över €19 miljoner, men enligt Sportbild kostar han bara €12 miljoner. Jones sägs alltså gå på €7 miljoner. Hittar vi någon köpare som är beredd att betala det för Jones blir jag glad. Jänkartysken har sänkt alla sina broar. Rakitic däremot, han har sagt att han vill stanna ett par år till. Det finns vet i Ivan, det ska jag säga er.
Enligt fransk media så är inte Larsen klar för franska Toulouse, utan klubben väljer mellan två spelare; Larsen eller urusla Smolarek (ex-Doofmund). Man har kommit överrens med Schalke om priset på Larsen, men man verkar vela om vem man egentligen vill ha. Välj rätt, Toulouse, välj Larsen.
